Inlägg

Vad är imperialism

En del leninister av olika schatteringar, inklusive olika varianter av maoism, har diskuterat om enskilda, specifika länder är imperialistiska utifrån Lenins definition i ”Imperialismen, kapitalismens högsta stadium” . Det förefaller inte särskilt meningsfullt, om man betänker att Lenin såg imperialismen som ett system, ” ett stadium av” det kapitalistiska systemet. Då är t.ex. andelen kapitalexport kontra varuexport inte så intressant för enskilda länder. När Lenin skrev sin pamflett, så tycktes världen bestå av två delar, en liten rik högt utvecklad kapitalistisk del vilken plundrade resten av världen. Om man hade tittat lite närmare på relationen mellan dessa två delar, så hade man sett att plundringen möjliggjordes av den rika delens militära erövringar av kolonier. Stormakterna inom denna västvärld befann sig under upptakten till första världskriget i en skarp tävlan om kontrollen av dessa kolonier och inflytelsesfärer. Hur ska man se på relationen mellan kapitalismen...
Skicka en kommentar
Läs mer

Huvudmotsättningen i världen

Det är knappast okontroversiellt att påstå att det skett radikala förändringar i världspolitiken sedan Sovjetunionens sammanbrott 1990. Den dominerande konflikten i världen mellan Väst och Öst, det ”kalla kriget”, ersattes under ett decennium av ett ”unipolärt” tillstånd, där USA dominerade världen både ekonomiskt och militärt. Dollarn som världens reservvaluta och de 800 – 900 militära baserna garanterade världsherraväldet för en tid. Men så småningom började det talas om framväxten av en multipolär värld. BRICS, en sammanslutning av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika var ett symptom. BRICS distanserade sig främst på det ekonomiska området från beroendet av de internationella organ som Världsbanken och Internationella valutafonden, vilka dominerades av USA. I och med främst Kinas och senare Indien enorma ekonomiska tillväxt sedan sekelskiftet har USA försvagats relativt. Stora delar av tillverkningsindustrin med undantag för militärindustrin har flyttat utomlands. ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Den sovjetiska byråkratin

Avsnittet "Kampen mot byråkratin" i Anders Carlssons " Resa in i det okända. Oktoberrevolutionen och den sovjetiska erfarenheten " beskriver varför "byråkratin" uppstod efter Oktoberrevolutionen  och varför man aldrig blev av med den. Lenins vision i "Staten och kapitalet" var ju en stat byggd efter Pariskommunens principer, där funktionärerna inte skulle ha mer betalt än genomsnittliga arbetare, och där statens uppgifter skulle vara så enkla, "kontroll och registrering",  att vilken köksa som helst skulle kunna sköta dem. Carlsson har full förståelse för att bolsjevikerna genast måste överge dessa principer. Lenin själv förklarade det med att vem som helst inte är lämpad för att  administrera  - det krävs kunskaper för det. Partiet var därför tvunget att "muta" gamla tsaristiska ämbetsmän och borgerliga experter med hjälp av höga löner. Men det där skulle bara vara temporärt - tills man hunnit utbilda röda experter ur fol...
Skicka en kommentar
Läs mer

Vad är byråkrati?

För ett par inlägg sedan utlovade jag ett inlägg om synen på byråkratin i Anders Carlssons bok, " " Resa in i det okända Oktoberrevolutionen och den sovjetiska erfarenheten ".   Dels dök det upp ett större jobb som tog tid att göra klart, dels kom tidskriften Fronesis nummer 62-63 om "Byråkrati", som jag tyckte kunde vara lämplig som förberedande läsning inför Carlssons kapitel om den sovjetiska byråkratin. En sak som är bra  med Fronesis-numret är att svaret på frågan "vad är byråkrati" inte framstår som riktigt möjlig att besvara. Byråkratin är som många andra företeelser ett fenomen som förändras under historiens gång. Ett svar på frågan måste handla om hur "byråkratin" har förändrats och hur den förändras i detta nu, i och med nyliberalismen. Hela tre kapitel handlar om "byråkrati och nylberalism". Det är inte så att marknaden ersätter byråkratin eller staten utan byråkratin breder tvärtom ut sig och allt, inklusive företa...
Skicka en kommentar
Läs mer

Kulturrevolutionen i kinesiskt distrikt

De fortsatta kommentarerna till Anders Carlssons bok om Sovjets historia mellan 1917 och 1991 får anstå lite. Men boken "Unknown Cultural Revolution, Life and Change in a Chinese Village" av Dongping Han tar delvis upp samma teman som Anders Carlssons bok, men ur kinesiskt perspektiv. Vid läsningen av denna bok kan man se ur en annan synvinkel på det sovjetiska enpartisystemet. Detta importerades ju till Kina av Kinas Kommunistiska Parti under Mao, men denna bok visar hur snabbt vad som var negativt i det. Dongping Han beskriver i detalj och med grundlig statistik inte bara en by utan ett "grevskap", Jimo County, i Shandong-provinsen,  med 30 "städer" (f.d. folkkommuner) och 1033 byar. Trots att Dongping Han själv växte upp i en by i grevskapet, så har det knappast lett till snedvridning av hans slutsatser, med tanke på det omfattande faktaunderlaget. Jimo hörde  länge till de fattigare områden i Kina och delar av grevskapet drabbas fortfarande  av åter...
Skicka en kommentar
Läs mer

"Den sovjetiska erfarenheten"

Anders Carlssons drygt 700 sidor långa " Resa in i det okända Oktoberrevolutionen och den sovjetiska erfarenheten " innehåller väldigt mycket material, som kan användas för att diskutera just den sovjetiska erfarenheten av socialismen. Det vore lite meningslöst att använda bara ett blogginlägg för att kommentera denna väldiga bok, så jag ska dela upp mina reflektioner i ett antal avsnitt av bloggen. Boken behandlar Sovjetunionens historia från Oktoberrevolutionen fram till vad den betraktar som kontrarevolutionen 1990. Men trots att den historiska processen följs i stora drag, är boken också uppdelad i ett antal teman, med kapitelrubriker som "Vad är socialism?", "Oktoberrevolutionens hemlighet", "Utrikespolitik och proletär internationalism", "Några rader om Stalin", "Den andra revolutionen", "Kampen mot byråkratin", "Demokrati och massrepression", "Kontrarevolution ovanifrån" och "Oktober...
Skicka en kommentar
Läs mer

Rätten till lättja

"Rätten till lättja" av Paul Lafargue har en titel, som nog kan verka frånstötande på många, inklusive mig. Kan man verkligen tycka att det skulle vara något positivt med lättja, en av de sju dödssynderna? Enligt Wikipedia kan lättja förutom lathet även översättas med likgiltighet ( acedia ), vilket knappas kan ses som en positiv egenskap. Motsatsen till lättja är den positiva egenskapen flit. Men varför skulle flit  vara något positivt? Nu betraktade väl inte Lafargue, Marx' svärson och socialistisk politiker, sin bok i första hand som en moralisk traktat. Men det finns en moralisk aspekt i den värd att fundera över. Lafargue ser det som viktigt att få arbetarklassen att inse att fritidssysselsättningarna är mer värda än förvärvsarbetet. Man skulle kunna se Lafargue som en föregångare till dem som propagerar för medborgarlön till alla, oavsett om man arbetar eller inte. Men Lafargue är radikalare än de flesta anhängare av medborgarlön. Desssa anser ju i allmänhet att...
Skicka en kommentar
Läs mer