Vad är byråkrati?
För ett par inlägg sedan utlovade jag ett inlägg om synen på byråkratin i Anders Carlssons bok, ""Resa in i det okända Oktoberrevolutionen och den sovjetiska erfarenheten". Dels dök det upp ett större jobb som tog tid att göra klart, dels kom tidskriften Fronesis nummer 62-63 om "Byråkrati", som jag tyckte kunde vara lämplig som förberedande läsning inför Carlssons kapitel om den sovjetiska byråkratin.
En sak som är bra med Fronesis-numret är att svaret på frågan "vad är byråkrati" inte framstår som riktigt möjlig att besvara. Byråkratin är som många andra företeelser ett fenomen som förändras under historiens gång. Ett svar på frågan måste handla om hur "byråkratin" har förändrats och hur den förändras i detta nu, i och med nyliberalismen.
Hela tre kapitel handlar om "byråkrati och nylberalism". Det är inte så att marknaden ersätter byråkratin eller staten utan byråkratin breder tvärtom ut sig och allt, inklusive företag och folkrörelser, byråkratiseras.
Byråkratin var förstås inte samma sak under romerska riket, de centraliserade monarkierna på 1600-talet, i dagens nyliberala kapitalism eller under sovjettidan i Ryssland. Ändå finns det förstås en del gemensamma drag, som beskrivs utförligt i Fronesis.
Byråkrati är ett sätt att styra, ett administrationssätt, som bygger på regelstyrning, hierarkisk befälsordning, centralism och där makten finns i toppen.
Men kan byråkratin, ämbetsmannaklassen, fungera en styrande klass, som vissa teorier om sovjetsystemet menar. Eller innebär byråkrati bara att varje mer komplicerat samhälle har behov av att administreras, vilket innebär att marxisters vision av samhällen utan byråkrati skulle vara utopiskt. Detta ska jag återkomma till i ett kommande inlägg om Anders Carlssons tankar om den sovjetiska byråkratin.
En sak som är bra med Fronesis-numret är att svaret på frågan "vad är byråkrati" inte framstår som riktigt möjlig att besvara. Byråkratin är som många andra företeelser ett fenomen som förändras under historiens gång. Ett svar på frågan måste handla om hur "byråkratin" har förändrats och hur den förändras i detta nu, i och med nyliberalismen.
Hela tre kapitel handlar om "byråkrati och nylberalism". Det är inte så att marknaden ersätter byråkratin eller staten utan byråkratin breder tvärtom ut sig och allt, inklusive företag och folkrörelser, byråkratiseras.
Byråkratin var förstås inte samma sak under romerska riket, de centraliserade monarkierna på 1600-talet, i dagens nyliberala kapitalism eller under sovjettidan i Ryssland. Ändå finns det förstås en del gemensamma drag, som beskrivs utförligt i Fronesis.
Byråkrati är ett sätt att styra, ett administrationssätt, som bygger på regelstyrning, hierarkisk befälsordning, centralism och där makten finns i toppen.
Men kan byråkratin, ämbetsmannaklassen, fungera en styrande klass, som vissa teorier om sovjetsystemet menar. Eller innebär byråkrati bara att varje mer komplicerat samhälle har behov av att administreras, vilket innebär att marxisters vision av samhällen utan byråkrati skulle vara utopiskt. Detta ska jag återkomma till i ett kommande inlägg om Anders Carlssons tankar om den sovjetiska byråkratin.
Kommentarer
Skicka en kommentar